Första Johannesbrevet
Brevet har många kontraster. Några exempel är: ljus och mörker, kärlek och hat, sanning och lögn, Gud och världen samt Guds barn och djävulens barn. Huvudanledningen till brevet är att ge frälsningsvisshet, se 1 Joh 5:13. Det har också flera praktiska tillämpningar för att validera tron, först och främst sin egen, men även för att kunna avgöra om någon är en motståndare till Jesus, eller för att använda Johannes ordval, om någon är anti-krist.
De tre huvudområdena gäller doktrin, hjärta och livsstil. En sann kristen tror att Jesus är sann Gud och sann människa, har en kärlek till andra kristna och vill följa Guds bud, se 1 Joh 5:1–5. Det finns många likheter med Johannesevangeliet. Det kan t.o.m. vara en förklaring och kommentar till Johannesevangeliet som skrivs för att bemöta falska lärare, se 1 Joh 2:26. Dessa kan ha använt hans evangelium och fört in gnostiska tankar om att allt materiellt är ont och att varje människa kan finna Gud inom sig själv. De fyra första verserna är snarlika inledningen till Johannesevangeliet, och betonar att Jesus verkligen blev en människa.
Struktur: Brevet har inte någon vanlig inledning med avsändare och mottagare. Det kan bero på att någon personlig representant för aposteln haft brevet med sig eller att det sänts tillsammans med en följeskrivelse, som kan ha sett ut ungefär som Andra eller Tredje Johannesbrevet. Det kan rent utav vara så att något av dessa korta brev följde med som ett försättsblad. Det finns en tydlig inledning och avslutning i Första Johannesbrevet. Ordet ”budskap” (gr. angelia) används bara två gånger och kan dela upp brevet i två huvudsektioner – Gud är ljus och Gud är kärlek:
1. Inledning (1 Joh 1:1–4)
2. Gud är ljus (1 Joh 1:5–3:10)
3. Gud är kärlek (1 Joh 3:11–5:17)
4. Sammanfattning (1 Joh 5:18–21)
Kring dessa två teman finns flera koniska, cirkulära resonemang som hakar i varandra. Återkommande teman och nyckelord är ljus, kärlek, sanning och att förbli. Ofta upprepas orden eller en grammatisk konstruktion tre gånger. Dessa markörer bildar naturliga avsnitt på 1-3 verser. I slutet på dessa avsnitt introduceras ofta ett ord eller tema som sedan utvecklas i nästa stycke.
Andra Johannesbrevet
Detta är ett kort brev som varnar för falska lärare som vill tränga sig på. Brevet kan ha varit ett försättsblad till Första Johannesbrevet. Det är intressant att notera att detta brev är adresserat till en kvinna och att nästa brev är adresserat till en man. Detta brev uppmanar församlingen att inte okritiskt i kärlek släppa in vem som helst att undervisa, eftersom det finns bedragare, se 2 Joh 1:10. Nästa brev har den motsatta uppmaningen att öppna upp och tillåta lärare utifrån, se 3 Joh 1:9.
Struktur: Brevet består av knappt trehundra grekiska ord och rymdes på ett papyrusark. Det innehåller flera kiastiska mönster. Detta innebär att temat i första raden hör ihop med temat i den sista, temat i andra raden med näst sista osv. I en kiasm återkommer ofta ord och fraser. Centralt finns ofta huvudpunkten. Två centrala ord är kärlek och sanning.
Tredje Johannesbrevet
Detta är ett personligt brev riktat till Gaius. Johannes var verksam i Efesos under den sista delen av sitt liv, så det är troligt att Gaius var en församlingsledare någonstans i Mindre Asien, nuvarande västra Turkiet.
Här liksom i det andra brevet (2 Joh) behandlas temat gästfrihet. Breven tar upp två sidor av samma mynt. I det förra varnar Johannes för att välkomna falska lärare till sitt hem, medan han här kritiserar en man som inte visar den gästfrihet han borde. I Andra Johannesbrevet handlar det alltså om missriktad gästfrihet, och här i hans sista brev om avsaknad av sann gästfrihet. I det föregående brevet behövdes sanning för att balansera kärlek, och här behövs kärlek för att balansera sanning.
Struktur: Med bara 219 grekiska ord är detta den kortaste boken i hela Bibeln. Brevet rymdes på ett papyrusark. Det har flera kiastiska mönster.
Första Johannesbrevet del 1
